Skörd efter blomning
Ljunghonung, maskroshonung, lindhonung eller rapshonung är några exempel på det som är sorthonung. Här har biodlaren valt att skörda ofta och efter växternas blomningstider.
När väl skörden är gjord skickas honungen på analys för att säkerställa att det blivit den honung man förväntat sig.
Honungens nyanser
Det finns en rad olika faktorer som påverkar honungens smak, konsistens och färg. Binas nektarkälla, hur honungen tagits om hand av biodlaren och tid på året då honungen skördats är några av dessa. Honungen du köper hos en biodlare kan med andra ord skilja sig en hel del från den honung du hittar hos en annan biodlare. Dessutom erbjuder de flesta biodlare flera olika sorters honung.
Honungen får olika smak och karaktär beroende på vilken sorts blommor bina hämtar in nektarn från. Dess egenskaper varierar även beroende på geografiskt ursprung samt vilken tid på året växterna vars nektar bina samlat blommar.
Bina brukar flyga i en radie på maximalt fem kilometer från sin bikupa. Dessutom håller de sig till en blomsort i taget och byter inte förrän nektarn tagit slut eller de hittat en bättre nektarkälla. Genom att placera ut bisamhällen på vandra platser, skörda regelbundet och hålla isär skördarna kan biodlaren på så vis få fram sorthonung.
Sorthonung
När binas nektarinsamling kommer från flera sorters blommor producerar de så kallad blandhonung. Om bina däremot huvudsakligen samlat in nektar från en blomsort kallas honungen för sorthonung. För att få kallas sorthonung måste minst 50 procent av honungens pollenhalter komma från samma blomsort. I Sverige produceras bland annat raps-, hallon-, klöver-, lind-, ljung-, rallarros- och maskroshonung. Har man tur kan man även få tag i äppelbloms- eller bovetehonung.
Honung med smak
Ibland kan man hitta honung med benämningar som Honung med apelsinsmak eller Honung med chili. Enligt Livsmedelsverket är det tillåtet att smaksätta honung med andra råvaror eller aromämnen förutsatt att produkten säljs under en rättvisande beteckning.
Det måste alltså stå tydligt på etiketten att det är en sammansatt produkt där honung ingår.
Mycket ljus, nästan vit med en mild smak. Den har en hög druvsockerhalt vilket gör att den snabbt blir fast i konsistensen. Denna sorthonung produceras i såväl de södra som mellersta delarna av Sverige.
Den honung som skördas först på året. Smakmässigt är den mycket karaktäristisk med en fyllig och smöraktig smak. Vacker gul färg från maskrosen.
Ljusgul och upplevs av de flesta som extra smakrik. Den har en friskare smak med inslag av mynta. Lindhonung används ibland till förkylning, till exempel i honungste eller -vatten.
Aningen mörkare än den ljusa rapshonungen. Den är smakrik och söt. Eftersom den har en smak som inte tar över är den bra att använda som sötningsmedel i till exempel te.
En lite ljus gulaktig färg med en söt och mild smak. På grund av växternas överlappande blomningstid kan det vara svårt för biodlaren att separera hallonhonungen från klöverhonungen. Vanligt är då en blandning av de båda.
Är den sorthonung som skördas sist under säsongen, vanligtvis i slutet av augusti, början av september. Den är bärnstensfärgade och mycket smakrik. Ljungens nektar innehåller till skillnad från andra växter inte två- utan trefaldigt socker. Detta ger en krämig konsistens.
Har en svag äppelblomsdoft och -smak samt ljus färg. Den är relativt svår att få fram eftersom den kräver väldigt bra väderförhållanden samtidigt som bina måste ha tillgång till ett stort antal äppelträd.
Ljusgul och har kryddiga och smöriga inslag. Rallarrosen kallas även för mjölkört. Den förekommer i hela Sverige och blommar i juli-augusti. Ger ofta upphov till mycket stora och bra honungsskördar.
Svenskproducerad bovetehonung är ovanligt. Den är mycket mörk, nästintill svart. Med sin starka och markanta smak är den en intressant krydda i såväl matlagning som bakning.
